Artemisia Gentileschi föddes i Rom 1593 och lärde sig måla hos sin far Orazio Gentileschi. Hon arbetade under barocken, och ett tidigt daterat verk är Susanna och de äldre från 1610. Redan det visar att hennes konstnärliga verksamhet hade börjat före den rättsprocess som ofta får dominera berättelsen om hennes liv.

År 1611 utsattes hon för ett sexuellt övergrepp av målaren Agostino Tassi. Rättegången hölls 1612. National Gallery redovisar händelsen som en viktig del av biografin, men följer också hennes fortsatta arbete, flyttar och kontakter. Den dokumenterade erfarenheten ger inte i sig belägg för att varje senare motiv var tänkt som personlig hämnd.

Efter giftermålet med Pierantonio Stiattesi flyttade hon till Florens. År 1616 blev hon medlem i stadens konstakademi. Hon återvände senare till Rom, arbetade en tid i Venedig och etablerade 1630 en ateljé i Neapel. År 1639 finns hon dokumenterad i London, där hennes far arbetade vid hovet.

Ett av hennes mest kända verk är Judit halshugger Holofernes, som finns i Uffiziernas samling i Florens och dateras till omkring 1620. Motivet kommer från berättelsen om Judit. Målningen samlar handlingen nära betraktaren, med kraftigt ljus och tydligt arbetande kroppar. Den hör till ett religiöst bildspråk som flera konstnärer behandlade.

Uffizierna berättar också om verkets beställningshistoria. Betalningen från storhertigen Cosimo II de’ Medici dröjde, och Galileo Galilei medverkade till att hon fick ersättningen. Den detaljen påminner om att en konstnärskarriär bestod av förhandlingar, beställare och ekonomiska villkor, vid sidan av själva måleriet.

Gentileschis karriär knöt samman flera europeiska konstmiljöer. Att läsa om den genom daterade målningar, akademimedlemskap och beställningar gör hennes yrkesskicklighet synlig. Biografin är betydelsefull, men den behöver inte bli en enda förklaring till alla hennes konstnärliga beslut.