Pablo Picassos Guernica hör till de verk vars titel både betecknar en plats och en målning. Bakgrunden var bombningen av den baskiska staden Gernika den 26 april 1937 under det spanska inbördeskriget. Picasso arbetade i Paris och fick del av händelserna genom rapportering och pressbilder.
Den spanska republikens regering hade beställt ett verk till landets paviljong på världsutställningen i Paris. Enligt Museo Reina Sofías datering arbetade Picasso med Guernica från den 1 maj till den 4 juni 1937. Den färdiga oljemålningen är nästan åtta meter bred och omkring tre och en halv meter hög.
Bildens gråskala, uppbrutna gestalter och sammanträngda rum ger ingen topografisk skildring av staden. Hästen, tjuren och människorna ingår i ett symboliskt bildspråk. Museet framhåller också kopplingar till äldre historiemåleri och till Picassos egna tidigare verk. Målningen kan därför inte läsas som ett fotografiskt vittnesmål om en bestämd stund under bombningen.
Fotografen Dora Maar dokumenterade arbetet i ateljén mellan den 11 maj och den 4 juni. Reina Sofía förvarar 28 fotografier från olika stadier. Bilderna visar hur Picasso ändrade figurernas positioner, tog bort detaljer och fördelade om tyngdpunkterna. De gör det möjligt att följa ett successivt arbete i stället för att föreställa sig att hela bilden uppstod färdig på en gång.
Efter att den spanska republiken köpt målningen 1937 kom den att få en lång historia utanför Spanien. När andra världskriget började lät Picasso den stanna hos Museum of Modern Art i New York för förvaring. År 1958 förlängde han lånet på obestämd tid, tills demokratin hade återupprättats i Spanien.
Guernica kom till Spanien 1981 och ingick från 1992 i Reina Sofías samling. Verkets dokumentation rymmer därmed flera berättelser: den ursprungliga beställningen, arbetet i Paris och frågan om var målningen skulle förvaras. Dora Maars fotografier ger en särskilt konkret ingång till konstverket bakom den välkända symbolen.